Gott Nytt År!

Har precis avslutat årets sista gymnastikpass.

Det vill säga, jag har rakat benen.

Man vill ju vara fin på årets sista kväll.

Den här nyårsafton kommer bli supertrevlig,

det känner jag på mig.

Förra året satt jag hemma och glodde ut genom fönstret

för att få se lite fyrverkerier, med världens feber.

Men i år blir det säkerligen bättre!

Det väntas tre rätters middag hos Robin, Lotta och Tuva.

Igår tog vi en liten tripp till förlossningen

då bebisen försökte lura oss att det var dags.

Jag hade ganska täta och kraftiga

sammandragningar.

Men det var ingen fara.

Fick en tablett som lugnade ner processen.

Hade sen ett allvarligt samtal med

bebisen ang husbygge och inflytt.

Så nu har den lovat att hålla sig inne ett tag till...

För övrigt så önskar familjen

Nyberg/Malmros-Ahlin

alla vänner ett gott nytt år!

IKEA,s nya schäslong - Natalie

Ja, då har man startat sin nya karriär då.

Nämligen som schäslong.

Och man behövde inte ens montera ihop mig!

Sugar Ray tyckte att jag agerade

världens bästa sovplats idag.

Jag är så tjock att han fick plats uppe på

mig när jag låg på sida i mamma

och pappas soffa.



Först undrade han vad det var för konstig möbel han hade hittat.
Han tyckte det var väldigt konstigt när bebisen sparkade!




Efter ett tag accepterade han all rörelse.




Jodå, jag gick igenom kvalitets testet!!



Önskar att jag kunde ta med mig honom när vi flyttar.

Men han skulle nog inte gilla att bli flyttad på

nu på äldre dar.

Världens bästa katt är det iallfall!!

Karta och kompass

Har sovit som en kratta i natt.

Det har bökat runt i magen, spänt och gjort riktigt ont.

Imorse hos barnmorskan fick jag svaret varför...

Bebisen har gjort en dubbel Mollbergare och ligger

nu med huvudet upp bland magsäck, lever och galla...

Och rumpan nedåt.

Och jag som tyckte det var obehagligt

att ha en rumpa bland alla organ,

men det är ingenting mot att ha ett huvud där.

Att bebisen dessutom tror att att den är

tjuren Ferdinand och ska stångas hela tiden

gör ju inte saken bättre!

Det är visserligen 7 veckor kvar,

så den har ju lite tid på sig att vända tillbaka.

Annars blir det till att skicka in karta

och kompass...

För övrigt börjar det märkas att

man blir tyngre och tyngre.

Jag kan bara sova på sida numera.

Att sova på mage är ju förstås

helt uteslutet.

Att sova på rygg innebär en oerhörd

känsla av att drunkna i sina egna

inre organ.

Så det blir till att sova på sida.

Men då vaknar jag med jämna

mellanrum av att hela den sidan

som är underst har somnat...

Då är det "bara" att rulla runt och

se till att den andra sidan också somnar.

För tillfället är det kaos hemma hos oss.

Jag har börjat packa flyttkartonger.

Vi ska försöka få undan lite kartonger,

så att vi åtminstone kan ha plats för

en spjälsäng.

Man vet ju inte, en del barn väljer ju

att titta ut lite för tidigt.

Fast våran skulle bara våga, innan

den vänt på sig!!

Så ikväll ska vi åka och inhandla en säng

till den lilla krabaten.

Sen tror jag att vi har det mesta

som behövs faktiskt.

Men i huset händer det grejjer!

Typ hela köket är monterat!

Och det blir så jävla bra!!!

De här bilderna är från första monteringsdagen.

Det kommer nyare bilder inom kort!

Julklappar

Idag har jag fått årets första julklapp.

Vi hade julklappsbyte på jobbet.

Jag fick två superfina skålar med

tomtar på av Lotta.

De kommer passa så himla bra i huset.

Fast de får faktiskt pryda lägenheten i år först.

På tal om julklappar så kom jag att tänka på

julklapparna och julen när man var liten.

Jag har en lite rolig händelse från när

jag var typ 6 år.

Jag är uppfostrad att man är glad

och tacksam för de presenter och julklappar

man får.

Och julen när jag var 6 år fick jag ett

mikrofonset av mina föräldrar,

med tillhörande högtalare som blinkade.

Till detta var det ett mikrofonstativ

och en rosa peruk, så att man kunde vara en

riktig rockstjärna!

Det första jag plockar upp ur paketet

är foten till mikrofonstativet.

Jag lyser med hela ansiktet.

Mamma som filmar alltihop frågar:

"Vad har du fått Natalie?"

Varpå jag svarar överlyckligt:

"EN JULGRANSFOT!!!"

Snacka om att vara tacksam för det lilla...

Längtar...

Upptäckte idag att när man ser ut så här:

Då är det väldigt lätt att fastna

i tvättstugan mellan tvättvagnen och väggen...

Jag går och väntar på en maskerad inbjudan.

Vit kroppsstrumpa och svans

och jag skulle kunna gå som mumintrollet...

Nej, jag ska inte bara klaga.

Det är jäkligt mysigt också,

när jag känner sparkarna i magen

glömmer jag bort alla besvär jag har.

Det är tur att det är jul, nyår och en flytt

mitt i alltihopa.

Tiden går lite fortare då,

för nu längtar vi så himlans mycket

efter vår lilla bebis.

Vädjan till allmänheten

Det slog mig igår att snart är det bara två månader

kvar innan vi är tre stycken i vår familj.

Börjar tycka att det är lite småjobbigt

att vara gravid nu.

Har gått upp ca 25 kilo, och det

känns i fötterna om inte annat...

Det känns inte som om det kommer komma

någon bebis innan mitten av februari

iallafall.

Jag tror nämligen att h*n är på väg upp

genom halsen för tillfället.

Och om det inte är så att

jag haft boken upp och ner

så har jag förstått att

det är inte åt det hållet

bebisen ska komma ut.

Men jag har börjat fundera mycket

på förlossningen och allt runt omkring.

Till att börja med: Vad gör jag om

Martin är på larm när det är dags?

Han hade larm sent i går kväll,

och genast när han slagit igen dörren

så var jag helt övertygad om att

nu var det nog dags att föda...

Att åka med på alla larm fram tills att

det är dags känns inte som en aktuell plan.

Jag skulle nog inte vara ett uppskattat inslag

i en brandbil just nu.

Jag skulle sinka deras tidsgräns med bra mycket

eftersom de skulle få lov att använda hävaren

för att få in mig i bilen...

Nej, istället får jag gå ut med en vädjan

till allmänheten:

"Nedbränning av hus och alla sorters

trafikolyckor undanbedes vänligen men bestämt

mellan 11/12-2011-29/2-2012

i Enköpings kommun med omnejd."

Med vänliga hälsningar

Natalie Malmros Ahlin

Julterapi?

Börjar på allvar fundera på

om det är något fel på mig.

Som man kan läsa i tidigare inlägg

så har jag plötsligt börja gilla julen.

Men det börjar gå till överdrift.

Jag har som många vet

aldrig druckit varma drycker.

Och de som känner mig väl vet att

jag absolut inte dricker glögg

för det är skitäckligt.

Gissa vem som går runt och

är lite små sugen på varm glögg

mest hela tiden?

Och julmust har jag heller aldrig

varit något större fan av.

Men nu ska jag dricka det hela tiden.

Men det som kanske oroar min sambo mest

är att jag varje morgon lyckas pallra mig

ur sängen i tid... för att se julkalendern...

Till och med på helgen sitter jag som gjuten

framför tv:n lagom till kalendern.

Undrar om man kan gå i julterapi?

Fast jag trivs med mitt nya juliga jag.

Jag har väl aldrig varit så lugn och harmonisk

som jag är nu.

Har inte slagit sönder något porslin på

jag vet inte hur länge...