Gott Nytt År!

Har precis avslutat årets sista gymnastikpass.

Det vill säga, jag har rakat benen.

Man vill ju vara fin på årets sista kväll.

Den här nyårsafton kommer bli supertrevlig,

det känner jag på mig.

Förra året satt jag hemma och glodde ut genom fönstret

för att få se lite fyrverkerier, med världens feber.

Men i år blir det säkerligen bättre!

Det väntas tre rätters middag hos Robin, Lotta och Tuva.

Igår tog vi en liten tripp till förlossningen

då bebisen försökte lura oss att det var dags.

Jag hade ganska täta och kraftiga

sammandragningar.

Men det var ingen fara.

Fick en tablett som lugnade ner processen.

Hade sen ett allvarligt samtal med

bebisen ang husbygge och inflytt.

Så nu har den lovat att hålla sig inne ett tag till...

För övrigt så önskar familjen

Nyberg/Malmros-Ahlin

alla vänner ett gott nytt år!

IKEA,s nya schäslong - Natalie

Ja, då har man startat sin nya karriär då.

Nämligen som schäslong.

Och man behövde inte ens montera ihop mig!

Sugar Ray tyckte att jag agerade

världens bästa sovplats idag.

Jag är så tjock att han fick plats uppe på

mig när jag låg på sida i mamma

och pappas soffa.



Först undrade han vad det var för konstig möbel han hade hittat.
Han tyckte det var väldigt konstigt när bebisen sparkade!




Efter ett tag accepterade han all rörelse.




Jodå, jag gick igenom kvalitets testet!!



Önskar att jag kunde ta med mig honom när vi flyttar.

Men han skulle nog inte gilla att bli flyttad på

nu på äldre dar.

Världens bästa katt är det iallfall!!

Karta och kompass

Har sovit som en kratta i natt.

Det har bökat runt i magen, spänt och gjort riktigt ont.

Imorse hos barnmorskan fick jag svaret varför...

Bebisen har gjort en dubbel Mollbergare och ligger

nu med huvudet upp bland magsäck, lever och galla...

Och rumpan nedåt.

Och jag som tyckte det var obehagligt

att ha en rumpa bland alla organ,

men det är ingenting mot att ha ett huvud där.

Att bebisen dessutom tror att att den är

tjuren Ferdinand och ska stångas hela tiden

gör ju inte saken bättre!

Det är visserligen 7 veckor kvar,

så den har ju lite tid på sig att vända tillbaka.

Annars blir det till att skicka in karta

och kompass...

För övrigt börjar det märkas att

man blir tyngre och tyngre.

Jag kan bara sova på sida numera.

Att sova på mage är ju förstås

helt uteslutet.

Att sova på rygg innebär en oerhörd

känsla av att drunkna i sina egna

inre organ.

Så det blir till att sova på sida.

Men då vaknar jag med jämna

mellanrum av att hela den sidan

som är underst har somnat...

Då är det "bara" att rulla runt och

se till att den andra sidan också somnar.

För tillfället är det kaos hemma hos oss.

Jag har börjat packa flyttkartonger.

Vi ska försöka få undan lite kartonger,

så att vi åtminstone kan ha plats för

en spjälsäng.

Man vet ju inte, en del barn väljer ju

att titta ut lite för tidigt.

Fast våran skulle bara våga, innan

den vänt på sig!!

Så ikväll ska vi åka och inhandla en säng

till den lilla krabaten.

Sen tror jag att vi har det mesta

som behövs faktiskt.

Men i huset händer det grejjer!

Typ hela köket är monterat!

Och det blir så jävla bra!!!

De här bilderna är från första monteringsdagen.

Det kommer nyare bilder inom kort!

Julklappar

Idag har jag fått årets första julklapp.

Vi hade julklappsbyte på jobbet.

Jag fick två superfina skålar med

tomtar på av Lotta.

De kommer passa så himla bra i huset.

Fast de får faktiskt pryda lägenheten i år först.

På tal om julklappar så kom jag att tänka på

julklapparna och julen när man var liten.

Jag har en lite rolig händelse från när

jag var typ 6 år.

Jag är uppfostrad att man är glad

och tacksam för de presenter och julklappar

man får.

Och julen när jag var 6 år fick jag ett

mikrofonset av mina föräldrar,

med tillhörande högtalare som blinkade.

Till detta var det ett mikrofonstativ

och en rosa peruk, så att man kunde vara en

riktig rockstjärna!

Det första jag plockar upp ur paketet

är foten till mikrofonstativet.

Jag lyser med hela ansiktet.

Mamma som filmar alltihop frågar:

"Vad har du fått Natalie?"

Varpå jag svarar överlyckligt:

"EN JULGRANSFOT!!!"

Snacka om att vara tacksam för det lilla...

Längtar...

Upptäckte idag att när man ser ut så här:

Då är det väldigt lätt att fastna

i tvättstugan mellan tvättvagnen och väggen...

Jag går och väntar på en maskerad inbjudan.

Vit kroppsstrumpa och svans

och jag skulle kunna gå som mumintrollet...

Nej, jag ska inte bara klaga.

Det är jäkligt mysigt också,

när jag känner sparkarna i magen

glömmer jag bort alla besvär jag har.

Det är tur att det är jul, nyår och en flytt

mitt i alltihopa.

Tiden går lite fortare då,

för nu längtar vi så himlans mycket

efter vår lilla bebis.

Vädjan till allmänheten

Det slog mig igår att snart är det bara två månader

kvar innan vi är tre stycken i vår familj.

Börjar tycka att det är lite småjobbigt

att vara gravid nu.

Har gått upp ca 25 kilo, och det

känns i fötterna om inte annat...

Det känns inte som om det kommer komma

någon bebis innan mitten av februari

iallafall.

Jag tror nämligen att h*n är på väg upp

genom halsen för tillfället.

Och om det inte är så att

jag haft boken upp och ner

så har jag förstått att

det är inte åt det hållet

bebisen ska komma ut.

Men jag har börjat fundera mycket

på förlossningen och allt runt omkring.

Till att börja med: Vad gör jag om

Martin är på larm när det är dags?

Han hade larm sent i går kväll,

och genast när han slagit igen dörren

så var jag helt övertygad om att

nu var det nog dags att föda...

Att åka med på alla larm fram tills att

det är dags känns inte som en aktuell plan.

Jag skulle nog inte vara ett uppskattat inslag

i en brandbil just nu.

Jag skulle sinka deras tidsgräns med bra mycket

eftersom de skulle få lov att använda hävaren

för att få in mig i bilen...

Nej, istället får jag gå ut med en vädjan

till allmänheten:

"Nedbränning av hus och alla sorters

trafikolyckor undanbedes vänligen men bestämt

mellan 11/12-2011-29/2-2012

i Enköpings kommun med omnejd."

Med vänliga hälsningar

Natalie Malmros Ahlin

Julterapi?

Börjar på allvar fundera på

om det är något fel på mig.

Som man kan läsa i tidigare inlägg

så har jag plötsligt börja gilla julen.

Men det börjar gå till överdrift.

Jag har som många vet

aldrig druckit varma drycker.

Och de som känner mig väl vet att

jag absolut inte dricker glögg

för det är skitäckligt.

Gissa vem som går runt och

är lite små sugen på varm glögg

mest hela tiden?

Och julmust har jag heller aldrig

varit något större fan av.

Men nu ska jag dricka det hela tiden.

Men det som kanske oroar min sambo mest

är att jag varje morgon lyckas pallra mig

ur sängen i tid... för att se julkalendern...

Till och med på helgen sitter jag som gjuten

framför tv:n lagom till kalendern.

Undrar om man kan gå i julterapi?

Fast jag trivs med mitt nya juliga jag.

Jag har väl aldrig varit så lugn och harmonisk

som jag är nu.

Har inte slagit sönder något porslin på

jag vet inte hur länge...

Högfungerande lever bortskänkes

Vår lilla bebis har idag parkerat

sin söta lilla rumpa precis där min

lever borde få sitta i lugn och ro.

Men nej, nu har levern fått en bästis

som vägrar att flytta på sig hur

mycket jag än hoppar runt och trycker på magen.

Jag ska dock inte skryta om mina anatomiska

kunskaper om vart kroppens alla inre organ sitter,

det var faktiskt barnmorskan som upplyste

mig om vad det var som gjorde så förbannat ont.

Har inte kunnat andas ordentligt

på hela dagen.

Har mest gått och flåsat så

arbetskamraterna har väl trott att jag

ska avlida vilken sekund som helst.

Emellanåt har jag önskat att jag hade fått

avlida, iallafall lite grann.

Sitter och filar på en Blocket annons,

kanske någon vill köpa min lever för

en billig penning.

För jag känner inte att jag har plats för

någon just nu...

Var på koll hos barnmorskan idag.

Och fick då reda på att vår föräldrautbildning

vi anmält oss till börjar... imorgon.

Passar utmärkt då jag lovat att

jobba över och Martin har skitmycket att

göra på jobbet...

Jag var helt säker på att den skulle

börja den 14:e.

Men tydligen var det kl 14, inte den 14:e...

Nu sitter jag med en kopp varm

choklad och lyssnar på julmusik

medans jag inser att jag missade kvällens

avsnitt av Arga Snickaren.

Så det blir till att bädda ner sig i sängen

och glo på reprisen i datorn istället!

Inte långt kvar till jul

Var i Västerås igår med Jenny och shoppade

lite julklappar.

Men mest nöjd är jag med klänningen

jag hittade.
Den funkar både till julbordet, julafton och nyår.

Den funkar både med slimmad midja

och med en stor bebis mage!

Problemet är bara vad jag ska ha för skor.

Har ett par fina stövlar, men det är ju klack

på dem.

Och jag har aldrig varit bekväm med klack, och

någonting säger mig att jag inte

kommer kunna gå bättre i dem nu med

X antal extra kilon på kroppen.

Undrar om en svart finklänning och stödstrumpor

är en snygg kombination??

Idag är det 1:a advent.

Det är inte långt kvar till jul nu.

Och det är inte långt tills jag slutar

att jobba.

Jag har ju jullov, och sedan

har jag fått beviljad graviditetspenning

från terminstart.

Så den 21:a december går jag hem

och sedan kommer jag inte tillbaka på

ett bra tag.

Fast det är klart att jag inte kommer

kunna hålla mig därifrån

så ett och annat besök blir det nog.

Dagen har iallafall tillbringats

i huset.

Martin har farit som ett jehu

upp och ner på stegen upp till vinden.

Och jag har stått och tittat på.

Jag försökte kravla mig upp

på vinden jag också

men jag la ganska fort ner den idén.

På eftermiddagen ska vi åka till IKEA.

Kolla lite på spjälsäng och sånt.

Det är inte lätt att vara gravid...

Dagen började med att kroppen inte

ville kliva ur sängen överhuvudtaget...

Natten har spenderats åt att kissa och

dricka pärondryck.

Inte helt nöjd med pärondrycken,

då min nya grej är fläderblomsdryck.

Men va fan gör man när det känns som att

man vaknar i en öken var annan timme??

Detta resulterar i en jädrans

massa toalett besök.

Jag kan säga som så:

Jag kan varenda kakelplatta på vår toalett utantill.

Men den största utmaningen är ju ändå

när jag ska tillbaka upp i sängen.

Vi har en ganska hög säng.

Så här går det oftast till:

Först ska jag häva mig upp på sängkanten

med ena knät så att jag sedan kommer upp på

alla fyra...

Tänk då på att detta måste göras i fotänden

då vi har så trångt i vårt sovrum, även kallat alkov...

Sedan kryper jag, enligt mig själv väldigt tyst

och smidigt upp mot huvudkudden.

Det finns dock uppgifter om att detta inte alls

görs tyst och smidigt...

När jag sedan kommer upp till lagom sovläge

gäller det att på ett så "icke störande" sätt vända sig om

så att rumpan hamnar på madrassen.

Man kan ju tro att det borde vara enkelt

men jag har upptäckt att jag är lika baktung

som jag är framtung, så oftast slår jag runt med en duns

och ett högt: UHFFH!!

Ungefär här brukar det komma en kommentar i stil med:

"Går det bra för dig?"

Sen är det den rutinmässiga kuddjakten.

Jag har en kudde under huvudet, en kudde mellan benen,

en kudde som jag har ena benet uppslängt på

och en kudde som jag hänger med överkroppen över.

Och det är helt otänkbart att somna utan att alla

kuddarna är på plats.

När jag till slut kommit på plats är det bara

lite cerat på läpparna som fattas.

Jag har ju trots allt vaknat upp i en öken för en stund sen...

Sen är det bara att sova ca 2 timmar innan hela

proceduren ska göras om...

Så efter att ha znoosat i ca 30 minuter imorse så

släpade jag mig i duschen.

Alldeles för sent upptäckte jag så jag fick gå till

jobbet med dyngsurt hår,

vilket i sin tur resulterade i att hela bilen

immade igen och jag såg inte ett skit.

Trodde att jag skulle få åka till

jobbet i tofflor då det var helt omöjligt

att böja sig ner och dra igen dragkedjan

på stövlarna.

Efter en hel del härliga ramsor så satt iallafall

stövlarna fast på fötterna.

Och på jobbet kunde en snäll jobbarkompis dra av dem.

Sen kunde jag hela dagen se fram emot monsterpasset

i tvättstugan...

Men eftersom jag hoppade av gymnasiet och började plugga

till makeup artist som jag sedan inte hittade något jobb som

och var tvungen att vikariera på en viss bilfirma

i stan så hittade jag ju min drömprins som hade

tvättat nästan alltihop när jag kom hem.

Att han dessutom hade handlat och sedan ställde sig

och lagade mat gjorde ju inte saken sämre.

Allt tjat om att man måste ha en gymnasieutbildning är ju

med andra ord bara skitsnack!!

Enda riktigt jobbiga stunden idag var

när jag för 297849467:e gången var tvungen att kissa

och kände hopplösheten av att få lov att vara på toaletten kom över

mig och jag började gråta.

Men som den riddare min kära älskling är

stack han bara in huvudet på toaletten

och tröstade mig med att nästa gång jag är gravid

har jag iallafall inbyggda högtalare på toa!!

Vem är jag? Och vart har jag gjort av mig själv?

Jag har hört att man kan bli litte virrig när

man är gravid, men nu börjar jag bli orolig.

För det första så längtar jag så intensivt efter julen.

Jag som typ hatat julen, har nu nästan dagligen

lyckorus för att julen närmar sig.

Går och klämmer på min nyinköpta

adventsstjärna, och tjuvlyssnar på julmusik när ingen hör.

Och dessutom tycker jag att det ska bli

härligt med en riktig vinter.

Om den nu behagar komma vill säga.

Jag som alltid har svurit långa ramsor

när snön börjat falla.

Jag som velat emmigrera varje morgon när

jag behövt skrapa rutan på bilen.

Helt plötsligt ser jag fram emot allt det här.

Men det värsta av allt.

Och jag hoppas det är övergående...

Vi var i St. Lars kyrkan i fredags med skolan.

Och jag tyckte det var... mysigt...

Då blev jag rädd...

Vem är jag?

Och vart har jag gjort av mig själv?

Kanske borde ringa en psykolog?

Men trots denna upplevelse

blir det inget dop, det är jag säker på.

Satt och bläddrade igenom Babyproffsens

katalog här på eftermiddagen.

Och hittade då en checklista på

allt som en bebis tydligen måste ha.

Om man ska hinna med att inhandla allt som verkar behövas

för att en bebis ska klara sig här i världen

så borde man ju har börjat samla på sig saker ungefär

samtidigt som man lärde sig gå.

Det är ju skitmycket saker man måste ha!!

Och de har verkligen tagit med allt,

Jag menar, visst har jag höga ambitioner för

att mitt barn ska vara jättesmart och

lära sig saker jättefort,

men jag är tveksam till om bestick och tallrik kommer

komma in i bilden på en gång...

Pottan kanske också går bort så där i början.

Kändes skönt att jag kunde stryka dopklänning

från listan iallafall.

En sak mindre att oroa sig för.



Working 9 to 6

Är helt slut.

9 imorse började jag och pappa att isolera

alla innerväggar medans Martin monterade

centraldammsugaren.

Sedan har pappa sågat till spånskivorna

och jag har skruvat upp dem.

Martin var lite orolig att bebisen skulle

få hörselskador av sågen.

Så varje gång pappa skulle kapa en skiva,

så vart jag förpassad in i det som ska bli vårt sovrum... :-)

Det är iallafall jättekul när man kan

göra något själv och inte bara sitta

på en stege och kolla på.

Men jag är helt slut i hela kroppen.

Speciellt i fötterna då jag missade att dra på mig

stödstrumporna just idag.

Men fan vad isolering kan klia!!

Och jag har dessutom lyckats

få en massa i håret!

Nu ska vi värma på mat, slänga oss

i soffan och glo på film resten av kvällen.

Men imorgon kör vi igen!!!



Bilden är faktiskt inte arrangerad!!




Vi har tomtar på loftet!!





Vårat fina hus

Vårt fina hus!

Baksidan


Jag älskar vårat hus!
Jag vill flytta in typ nu!
Och tack vare att Martin är
så himla duktig och jobbar
i huset all ledig tid han har
så kommer vi med största
sannolikhet att kunna flytta
in innan bebisen kommer.
Det vore väldigt skönt att komma
iordning iallafall lite grann innan.
Det är ju en del grejer som måste
fixas innan h*n tittar ut.
Det är säng, skötbord och
tusen saker till som ska inhandlas.
Dessutom ska ju alla saker i lägenheten och
källarförråden flyttas in i huset.
Känns skönt att jag kommer vara ledig från den 22 december,
då kan jag i lugn och ro gå och packa upp flyttkartonger.
Det är bara att hoppas att min rygg tänker
hänga med fram tills dess.

Inte min bästa dag kanske

Idag har jag haft en inte allt för bra dag.

Hade visserligen en skön sovmorgon.

Men efter en dusch och frukost

åkte jag till Västerås för att inhandla en pall.

Jag kommer nämligen inte åt att raka benen

längre, och behöver en pall att sätta foten på...

Iallafall kan jag inte rekomendera

att gå på IKEA gravid, med dunjacka

en lördag...

Jag var helt svettig när jag väl kom ut

med min pall...

Åkte vidare till Hälla

för att kolla på KappAhl.

Jag har nämligen fått ett erbjudande

att om jag handlar där så får jag en body till

bebisen alldeles gratis.

Snål som man är så åker man ju dit...

Väl inne i butiken, där jag precis ska börja

botanisera bland alla barn kläder

går brandlarmet...

Det var ju bara att gå ut...

Fascinerande hur en del människor

reagerar i sådana situationer.

Det fanns folk som vart skitsura för att de inte

fick prova klart sina kläder.

För det är ju jäkligt praktiskt

med kläder som sitter fastbrända på kroppen.

Efter 20 minuter syntes fortfarande ingen

räddningstjänst synts till.

Då bestämde jag mig för att lunch på

McDonalds kunde passa bra.

Åkte Drive Thru:n och parkerade sedan

en bit därifrån.

Hade ganska mysigt där jag satt med

tändningen på och lyssnade på musik

medans jag åt...

Skulle jag ju inte gjort...

När jag skulle därifrån vägrade bilen att starta...

Batteritorsk kallades tydligen det

fenomenet.

Kul. Det är dessutom Martins jourvecka,

så det var ju inte bara för honom

att kvista över.

Det var bara att knäppa upp jackan, puta lite

med magen och börja fråga folk om

någon hade startkablar...

Hittade en vänlig man

som hjälpte mig.

Efter mycket om och men så kunde jag

rulla hemmåt.

Väl hemma i stan upptäcker jag att

det lyser en lampa i bilen...

Sambon upplyser mig om att lampan

kallas för motorvarningslampa...

Har en känsla av att just den lampan

inte är av det positiva slaget.

Känns som om jag hade gjort mig

bättre i sängen idag...

House update

Här kommer lite uppdaterade bilder från huset!!

Köket

Vardagsrummet

Hallen

Stora sovrummet

Tvättstuga

Bebisens rum

Från vardagsrummet mot tvättstugan



Vi har fått en ytterdörr!!



Där gick gränsen

Ok!

Nu jävlar får det vara nog.

Idag kom det en ny kommentar

om hur stor jag är...

Fann mig inte riktigt i

situationen.

Men jag har skrivit ett mail

till personen i fråga

där jag talar om att det

både är ouppfostrat

och oförskämt att säga så

till en helt främmande människa.

För jag har aldrig sett tanten

förut...

Hennes kommentar:

"Ska du ha i februari

och är redan SÅÅÅ stor?"

Tänk om jag skulle säga:

"Är du bara 60

och redan SÅÅÅ gråhårig?"

Men det gör jag inte för det har min mamma

lärt mig att man inte gör.

Men tydligen är det väldigt många

på min arbetsplats som

har fått en väldigt bristfällig

uppfostran.

Ni tycker säkert att jag bara ältar och

tjatar om det här.

Men jag blir så ledsen!!

Det känns ju som om jag är

gravid på fel sätt.

Och jag antar att folk inte tycker

att jag har blivit tjock förutom magen,

för då skulle de nog inte säga något.

Men vad är problemet?

Det är ju knappast någon annan som

kommer behöva bära på min mage,

så om den nu är stor.

So What!!!

Idag har jag vart hos kiropraktorn igen.

Har några låsningar i bröstryggen

som förhoppningsvis ska släppa.

Men det är så läskigt när hon ska knäcka nacken.

Precis innan hon ska knäcka till

så börjar jag tänka:

"Undrar om hon har gått utbildning för det här?"

Men huvudet satt där det skulle

när jag gick därifrån så jag antar det.

Köpte en ros till Martin på vägen hem.

Han är så himlans go!

Han får höra på mitt gnäll hela tiden.

Jag har ont här och jag har ont där.

Han går med på att äta saker som jag gillar,

och avstår från det jag nästan kräks av.

Han får trösta mig mitt i natten när jag grinar

för att jag drömmer att jag köpt en 7 dörrars

JEEP men fortfarande inte får in barnvagnen.

Jag har verkligen hittat en toppen kille.

Får nästan tårar i ögonen när jag

tänker på hur bra mitt liv är.

Det fanns en tid i mitt liv då jag aldrig

trodde att allt det här skulle hända mig!

Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu.

Mycket är tack vare Martin och mina föräldrar.

Men jag är också stolt över mig själv

och vad jag har åstakommit.

Jag har övervunnit hinder och klarat av saker

som en gång kändes helt omöjliga.

Och jag har gjort det helt själv!

Nej, nu börjar sängen locka.

Vem vet i natt kanske det inhandlas

något annat häftigt vrålåk...

Ingen bra dag

Idag har jag haft en riktig skitdag!

Har så fruktansvärt ont i ryggen!

Jag kan inte sitta, stå eller gå för länge,

då värker det som bara fan.

Och mitt jobb utförs inge bra liggande.

Men idag har jag faktiskt lagt mig en stund,

det hade inte funkat annars.

Dessutom så jobbar mina händer emot mig

hela tiden!

När jag håller i något så får händerna helt

plötsligt för sig att släppa!

Sen tar det 4,5 minuter att ta sig ner på golvet.

Efterföljande 1,5 minuter är en förberedelse för

att ta sig upp igen.

Och sen har vi de 7,25 minuterna det tar att

komma på benen igen...

Var helt slut när jag kom hem idag!

Martin hittade mig gråtandes i tvättkorgen

när han kom hem.

Som den underbara människa han är

så tog han all tvätt och gick ner i tvättstugan,

erbjöd sig att städa,

och lovade att laga mat.
(vilket han i och för sig gör varje dag)

Sen kommenderade han mig att gå och lägga mig.

Dammade av det värsta och bestämmde mig sedan

för att utnyttja tiden till något bra.

Läste som det stora geniet jag är

hela kapitlet om förlossningar.

Helt fel dag att göra det...

Resten av kvällen ska spenderas med

att försöka övertala bebisen att komma ut genom näsan.

Trött

Undrar hur trött man kan bli?

Bara att lyfta ändan från en stol känns som

att bestiga Mount Everest!

Och jag undrar hur jag tänkte när jag bosatte

mig i en lägenhet på 3:e våningen!!

Såg en villa hiss på mässan i helgen.

Undrar om föreningen har lust att

installera en åt  mig...

Förmodligen inte...

Och smidig är man ju också.

Härom natten när jag vart på toaletten och

skulle ta mig upp i sängen igen,

och de som vart hemma hos oss

vet att vår 1,80 säng verkligen

är inpressad mellan två väggar

så man måste krypa upp i fotänden,

då skulle jag vända mig lite snyggt.

Men ni kan ju tänka er själva hur det gick,

när barbapappa skulle vara lite smidig...

det hela slutade med att jag

satte mig på stackars Martin.

Han får stå ut med mycket!!

Bla att det ska bäras hem en jädrans massa

liter äppeljuice hela tiden...

Det känns riktigt bra att jobba,

även om jag är trött.

Jag känner att jag kommer sakna jobbet,

en del elever kommer ju inte ens vara kvar

när jag kommer tillbaka!

Imorgon ska jag till barnmorskan och

kolla blodvärdet.

Kan ju vara järnbrist som gör att jag

är så trött...

Annars är det väl vanlig gravidtrötthet

som jag helt enkelt får acceptera.

Det känns som om jag

knappt har rapporterat om huset på

sista tiden.

Det är bara bebisgrejer som rör

sig i mitt huvud.

Men det går riktigt bra med huset.

Snickarna från Fiskarheden är

snart klara!

Nu står alla inner väggar på plats.

Så nu kan man gå in i de olika

rummen, det är skithäftigt.

Kommer aldrig att glömma när

Martin för ca 2 år sedan sa på skämt:

"Vi kanske skulle bygga hus?"

Och nu står vårat hus där.

Känns lite overkligt att vi ska lämna dessa

38 kvm som varit vårt gemensamma

hem i snart 5 år.

Känns säkert ännu konstigare för

Martin som bott här

betydligt längre.

Men det känns helt underbart med

alla saker som händer i vårat liv just nu!

Nu ska jag bege mig mot

köket för att komma med glada

tillrop medans Martin gräddar

pannkakor som jag varit sugen på

ett par dagar...

Ge fan i min mage!

Nu är jag så fruktansvärt trött

på allt kladdande på min mage!

Men varje gång som någon antastar mig

så står jag bara där som ett fån.

Jag är alldeles för snäll!

Innerst inne har jag lust att

fråga folk om de inte är riktigt kloka!

(Och eventuellt sparka

dem på smalbenet...)

Idag vart jag påhoppad av en kvinna

som jag aldrig har jobbat med,

bara mött i korridoren.

Hon började genast klappa mig på magen

och utbrast sedan:

"Åh, du bara måste säga till när man kan

börja känna sparkarna!!!"

1. Det kan man redan göra.

2. Varför i hela fridens namn skulle

jag tala om det för henne?!

Jag blir så arg!

Önskar att jag vågade säga ifrån!

Nej, det får nog bli en tröja med

något sorts tryck på.

Typ: "RÖR EJ!"

Då borde folk fatta,

fast det är ju helt otroligt att man

ska få lov att skriva det,

folk borde ju ha lite eget vett!

Äppeljuice, schlager och en massa sparkar

Igår var det precis hälften av graviditeten förbi.

Hälften kvar nu.

Det känns både helt underbart och väldigt spännande

och riktigt läskigt!

Vi hade IDOL med eleverna på jobbet idag.

Det var typ bara schlagerlåtar,

och det vart en ryslig fart i magen

under de flesta låtarna.

Bara hoppas att h*n ändrar musiksmak

till h*n kommer ut,

för jag är ledsen men någon schlagermamma,

det blir jag aldrig.

Just nu spelar jag bla Mary J Blige, Wyclef Jean,

Bob marley och Elephant Man

för fullt, och hoppas på en reaktion!

Den verkar dock utebli...

Verkar som att schlager och Martins röst

är det enda som får fart på den lilla filuren...

Lustigt. Precis när jag skriver detta så börjar h*n sparka till

Mary J Blige Lil Wayne och P.Diddy  - Someone to love me

Lyckan är gjord!!

Förmodligen bara sammanträffande alltihop,

hur som helst så är det himla mysigt med alla

dessa sparkar.

Jag har fått en ny last.

Nämligen äppel juice.

Dricker typ 1 liter bara på jobbet.

Sen blir det ännu mer när jag kommer hem.

Vilket resulterar i att jag spenderar mina arbetstimmar på

toaletten, för man blir väldigt kissnödig när man dricker så mycket.

Och nätterna ska vi inte prata om...

Är uppe typ 5 gånger per natt.

Och varje gång jag ska ur sängen väcker jag Martin eftersom

jag måste åla mig ner till fotändan eftersom

vårt "sovrum" är så litet att sängen precis får plats.

Och jag ålar inte särskilt smidigt tydligen...

Disco hiphop freestyle och Ragga

Idag har jag varit på min första barnloppis.

Jag och Jenny tog en drive, först till WGY där det var tvilling loppis.

Jag hittade lite kläder och en bärsele.

Och jag spenderade bara 120 kr.

Känner mig jättenöjd faktiskt!

Sedan åkte vi ut till Sävsta, men där var det mindre bra.

De hade ett konstigt system för att få betala, med nummerlappar.

En del tyckte säkert det var jättesmart, men det passade inte oss.

Så jag åkte tillbaka in till stan för att hjälpa kusin att flytta,

men det vart ändrade planer så jag åkte till idrottshuset

och glodde på handboll ett par timmar istället.

Så nu är jag helt öm i rumpan,

den läktaren är inte gjord för att sitta på, det kan jag säga!!

Kvällen spenderar jag själv då Martin är på

Öl och whisky mässan i Sthlm.

Roar mig med att lyssna på riktigt bra musik och

att lära bebisen hur man dansar

både disco hiphop freestyle och ragga.

Knäpp som dansar ensam hemma i vardagsrummet?

Ja, kanske, men det är förbannat kul!!

Vem vet, kanske får jag sitta på olika läktare runt om i Sverige

och tittade på diverse danstävlingar i framtiden,

precis som min mamma fått göra...

Men jag känner att jag har vissa begränsningar

i mina rörelser numera...

Dels är jag inte 16 längre, och jag har fått en betydligt större mage...

Folk har ingen hyffs!

Det är konstigt.

När man är gravid, då får folk helt plötsligt

kommentera hur man ser ut.

Jag har fått kommentarer som:

"Är du gravid eller är du bara fet?"

"Är det ingen som har talat om för dig att du är

väldigt stor?"

"Du är väldigt stor för att ha så långt kvar"

"Jag tror det blir en tjej för du är ju så stor runt om"

Alla dessa kommentarer gör mig ledsen,

och jag har börjat fundera på om jag ser konstigt gravid ut.

Jag önskar att jag kunde säga något spydigt tillbaka,

men de är man ju för väluppfostrad för.

Folk har helt enkelt ingen hyffs.

Någonting som piggar upp är iallafall

alla sparkar som jag får av den lille i magen.

Känslan är så svår att beskriva,

det är så härligt!

Men nu ska den här enormt stora, runt om tjocka tjejen

gå och hjälpa sin underbara sambo i köket.

Hemma igen

Hemma efter en jätteskön vecka på Mallorca, Alcudia.

Bara massa sol och bad.

Och jag tror bebisen gillade värmen för

h*n har börjat röra på sig så jag känner det.

Och igår kväll när jag kom hem och träffade Martin

började den sparka så att även han kunde känna det.

Så jäkla häftig känsla!!

I skrivande stund så känner jag hur det sparkas där inne...

Idag har vi målat på huset.

Vi målar där det ska sättas upp hängrännor, så blir det smidigare än om man skulle göra det efteråt.

Men det tog på både rygg och mage att stå på en stege så länge.

Så nu ska jag bädda ner mig i soffan med tacos och film.

Det mesta utav panelen är på plats.

Martin i målartagen.

Vindskivorna är målade.

Tvättstugedörren är där den ska vara.



Husuppdatering

Här kommer dagens bilder på huset.

Det har tillkommit vindskivor, råspånt

och papp på taket och fönster.



Groventrén.



Köksfönster.

Hallfönstret.

Huset med början till tak.

En jättebra dag!

Idag har vi fått se vår bebis!!

Jag har gått och oroat mig för ultraljudet jättelänge,

har varit så rädd att det ska vara något fel.

Men allt såg jättebra ut.

H*n var perfekt på alla sätt och vis.

Ett riktigt A barn!

Har som sagt tyckt att det varit jättejobbigt inför ultraljudet,

så gissa om tårarna kom när vi fick se det lilla hjärtat slå!

Och brås på sin far gör h*n.

Hur barnmorskan är försökte få en snygg bild

för oss att ta med hem så vände h*n bara bort ansiktet.

Precis som Martin ville h*n inte vara med på något foto...

Och som den lilla krabaten sparkade!!

Det såg nästan ut som h*n cyklade där inne!

Borde kanske inte dröja länge innan jag börjar

känna lite sparkar?

Efter UL så åkte vi till Västerås och kollade på

inbyggnadshögtalare till huset.

En djungel det där, och jag fattar ingenting

om vad killen i butiken pratade om.

Vi tog en fika på IKEA, och köpte

ett glas eftersom det fattades ett...

Har ju ett hett temprament så det ryker ett par

glas då och då...

Vi har även hunnit med att skriva på papper om att det

är Martin som är pappan till barnet.

Det är så löjligt att man måste göra det bara för att man inte är gift.

Så fort man gifter sig så kan man tydligen inte vara otrogen...

Och på husfronten:

Idag har alla fönster utom ett kommit på plats.

Badrumsfönstret fick vänta.

Den som tillverkat föntret måste ha varit väldigt trött,

för det var bara halva fönstret som var frostat,

den andra delen var klarglas.

Inte så kul i ett badrum kanske.

Ikväll blir det middag på stan,

för att fira att det gick så bra idag.

Ett riktigt hus

Igår började vårt hus ta form.

Nu kan man verkligen se hur det kommer att se ut.

Så jäkla häftigt.

Entren

Gaveln ut mot Badmintongatan

Framsidan

Vårt sovrum

Det är så spännande att se huset växa fram.

Idag har jag varit ledig och tillbringat dagen med Jenny och Casper.

Så skönt att komma från jobbet lite.

Men imorgon är det dags igen...

I helgen blir det kräftskriva hos Olle!

Nu ska jag inta ryggläge i soffan.

Vart helt slut av att gå på stan idag.

Kroppen är inte vad den brukade vara... :-)

Startskottet

Igår träffade vi snickaren som ska resa vårat hus.

Han verkar jättebra!

På onsdag drar allt igång ordentligt,

då ska de börja snickra!

Jag är så spänd.

Det kommer ta ca 3 veckor för dem att få huset vindtätt.

Så lagom när jag kommer hem från

Spanien kommer man kunna gå in i huset.

Har för övrigt glömt att uppdatera bloggen med att jag ska åka till Spanien.

Mina kära föräldrar bjuder mig på en sol och bad semester till Alcudia.

Vi åker den 17 september och blir borta en vecka.

Ska bli jätteskönt.

Har varit lite orolig för det här med Hepatit.

Men idag har jag vaccinerat mig mot Hepatit A, så det ska inte vara någon fara.

Känns lite jobbigt att vara borta från Martin dock.

Han är så himla gullig!

På dagarna skickar han små gulliga och peppande sms till mig,

eftersom han vet hur tungt det är för mig att jobba utan mediciner.

Och på kvällarna masserar han mina fötter,

helt utan att jag behöver be honom om det.

Det har sina fördelar att vara gravid...

Men den största fördelen är ju

att vi kommer få en mysig liten bebis!!

Just nu sitter jag och lyssnar på åskan som mullrar ordentligt över Fanna.

Jag älskar oväder!

 Det är så himla mysigt!!

Synd att Martin var tvungen att åka

på möte på brandstationen bara...

Grunden är gjuten!

I tisdags gjöt vi grunden!

Så skönt att det är gjort.

På måndag kommer alla brädor och allt annat som hör till husleveransen.

Det lär ju bli en hel del grejer...

I natt har jag sovit så himla dåligt.

Måste upp och kissa typ en gång i timmen.

Jag tror nästan att bebisen ligger och kramas med min urinblåsa!

Det blir inte mycket sammanhängande sömn...

Men ikväll ska jag bara slappa, och det blir pannkakor!



Martin

Ikväll när jag åkte hem och svängde in på vår gata så kom jag att tänka på

 första gången jag var hem till Martin, precis när vi hade börjat träffas.

Jag var jättenervös...

Tänk om jag hade vetat då att vi skulle flytta ihop, bygga hus och skaffa barn.

Jag har träffat världens bästa kille.

Jag älskar honom över allt annat och jag hoppas

jag får dela hela mitt liv med honom...

Underliga saker

Husbyggandet går vidare.

Nästa vecka gjuter vi, och veckan efter det kommer huset,

eller iallafall brädhögen.

Vi bygger ju lösvirke, så det är inte bara att smacka upp lite väggblock!

Nä, här ska det byggas pinne för pinne.

Vi har lejt in ett snickarlag via Fiskarheden

som ska resa huset åt oss.

De räknar med att det ska ta 9 veckor.

Vi hoppas på det, för i februari måste det vara klart.

Armering av voterna.

Martin armerar för glatta livet.

Armeringsmattorna har kommit på plats på husgrunden.

Armeringsmattor till förbannelse!!



Sen är det så här att vi har fått lite tidspress.
Det är nämligen inte bara jag och Martin som ska flytta in i det nya huset.
Om allt går som det ska så kommer det
dimpa ner en bebis hos oss runt den 16:e februari...
Så ni som sett mig på sista tiden och tänk: "Jaha, hon har slutat med LCHF",
 jag är gravid och får vara tjock!! ;-)

Så nu kommer kanske innehållet i bloggen
enbart handla om husbyggande och gravidsymtom...
Men det står ni väl ut med?

Ensamkväll

Sista dagarna på semestern.

På fredag är det planeringsdag.

Sen är jag ledig tills onsdag nästa vecka., då eleverna börjar.

Har inte varit upp på jobbet på hela sommaren,

brukar titta upp någon gång under semestern,

men inte i år...

Förens idag...

Var tvungen att hämta mina stövlar eftersom

byggplatsen är en enda stor lervälling när det regnat.

Igår råkade jag klaffsa runt i leran och sedan sätta mig och köra Martins bil...

Det var i efterhand ingen bra idé.

Jag åker tydligen på att sanera bilen...

Konstigt egentligen med tanke på hur mycket min sambo verkar gilla att putsa på bilen annars...

Men han kanske inte gillar lera...

Iallafall, det kändes helt ok att gå in genom dörren till arbetsplatsen.

Trodde att det skulle vara ångestladdat,

men det var riktigt kul att se både elever och

arbetskompisar.

På fredag ska vi arbeta med något som kallas TEAM kontrakt och förmodligen är helt värdelöst,

 men det måste göras för att någon politiker kommit på att det ska göras.

Fast det brukar vara ganska trevligt sådana dagar,

kul att träffa alla igen.

I lördags var vi med hela gänget till Västerås och

 firade Mange som fyllt år för... ett tag sen...

Först hade vi lite picknick hos Peter och Linda.

Sedan åkte vi till Arosfortet.

Jag hamnade i ett lag med tre starka karlar (Martin, Peter och Gullan)

så jag slapp göra alla de jobbigt fysiska övningarna,

men på något mystiskt sätt har jag sådan sjuk träningsvärk i typ hela kroppen.

Undrar om man kan få träningsvärk av att titta på någon som tar i?

Isåfall ska jag hedanefter gå på gymmet minst en timme

om dagen och bara... titta...

Har lunchat med Linda idag.

Så kul att träffas.

Har inte setts på, ja, jag tror det är ett år!

Jag är sjukt dålig på att träffa de få vänner jag har!

Det känns som man har koll på allt som händer via Facebook... tyvärr...

Och ikväll är jag själv hemma.

Martin jobbar natt.

På dagarna är han antingen på tomten eller på brandstationen,

och i natt sover han alltså på station.

Jag vet ju att han gör det för vår skull.

Eftersom han tagit ledigt från Bilforum, men jobbar på station

kan han fortfarande jobba med huset utan att förlora en massa semesterdagar.

Men det är fortfarande skittrist att han inte är hemma.

Och som det är nu så kan jag inte göra så mycket mer på tomten utom att koka kaffe,

och jag är inte ens bra på att koka kaffe eftersom jag själv inte dricker...

Jag får sköta markservicen hemma istället.

Imorgon är det tvättstugan, och det är sjukt mycket tvätt!

Ja, då har jag uppdaterat lite.

Jag vet att jag är urusel på att uppdatera bloggen.

Men jag ska försöka bättra mig!

Det händer saker!

Nu har det börjat hända grejer på tomten!

Martin är så himla duktig och jobbar massvis för att det ska bli klart.

Jag hjälper till med det jag kan, typ koka kaffe och komma med glada tillrop!

Igår kom det en massa kantbalkar på plats,

garaget är kantbalkat och klart,

och vi är på god väg med huset.

Idag tog vi en paus i husbyggandet och åkte till Kolmården.

Jag skulle kunna gå i flera dagar och titta på djuren.

Drömmen hade ju vart att få jobba på en djurpark.

Men det känns inte som om det är läge att skola om sig

precis när man ska till att bygga hus...

En vecka kvar på semestern.

Lite jobbigt, man har ju hunnit vänja sig vid ledigheten.

Men samtidigt ska det bli skönt med lite rutiner.

Början på grunden



Martin i grävmaskinen




Här kommer huset att stå




Början på garageplattan