"Jävla nazist!"

Idag var jag med om något otrevligt.

Som allt annat i mitt liv så hände detta

såklart på Ica Maxis parkering.

När jag kommer ut från butiken så står det en taxi där.

En äldre dam håller på att ta sig in i taxin,

och samtidigt så går taxichauffören tillbaka med

hennes kundvagn.

Jag börjar lasta in Alfons och varorna i min bil

när jag hör hur röster höjs från kundvagnsgaraget.

Då håller alltså taxichauffören,

med utländskt ursprung,

på att ställa in vagnen.

Framför vagnen står det en man,

som då inte kommer ut ur kundvagnsgaraget.

Han backar taxichaufförens vagn,

varpå taxichauffören blir vansinnig!

"Men jag kommer ju inte ut!" sa den instängda mannen.

Då börjar idioten till taxichaufför

gapa på mannen:

"Är du dum i huvudet?!"

"Fuck you!!!"

Och när han till sist avslutar med ett:

"Jävla nazist!!"

Då höll Malmroskan på gå raka vägen fram och klappa

till karljävlen!

Om man har flyttat till det här landet,

lyckats klara att ta taxikort,

då borde man ha bättre koll på svenska språket.

Sist jag kollade i min ordbok,

så betydde INTE ordet nazist:

 

Svensk man som INTE vill bli instängd i

Icas kundvagnsgarage över helgen.

 

Blev så jävla förbannad!

Är grymt imponerad av mannen som bara gick därifrån

utan att käfta tillbaka,

det hade aldrig jag klarat!

Jag undrar:

Det finns lagstiftning om att man inte får använda

nedvärderande ord mot invandrare,

vilket jag tycker är bra.

Men hur är det åt andra hållet?



Som julafton!

 

Idag har vi fått paket från Jollyroom!!

Älskar paket!

Vi har beställt en bilbarnstol.

Märke Maxi Cosi, Mobi.

Jag föll för den pga att den går

att fälla när Alfons somnar.

Som det är nu så "tappar" han huvudet när han somnar,

och rent praktiskt funkar det inte att jag ska hålla

upp huvudet på honom OCH köra...

 

(Lägg märke till det fina golvet!)

 

 

 

 

Vi har även beställt en lära-gå stol.

 

 

 

Alfons har ju upptäckt hur otroligt

spännande det är att stå upp.

Och då han inte bemästrar denna konst på egen hand ännu

så kommer den nog väl till pass.

Han tjöt av iver när han upptäckte att han kunde

förflytta sig mot Martin som satt

och ropade på honom i andra änden av vardagsrummet!

Känns som två riktigt bra köp.

 

Tänkte passa på att tipsa om en jättesmart grej

när man har en förkyld bebis.

Dessa sovpuckar har räddat många nätter!

Man staplar dom på varandra,

i den höjden man önskar.

Sedan placerar man dem under sängbenen i huvudändan

för att få upp huvudet.

Jag lägger rullar ihop ett täcke

så sängen blir lite smalare,

då har han inte lika lätt att hamna på fel ledd

och slipper då rulla ner i fotändan.

Dessutom lägger jag en vetekudde under rumpan,

så han inte glider ner.

 

 

 

 

Imorse vart det en promenad igen.

Hade lovat mig själv, och fötterna,

att det inte skulle bli längre än 5 km.

Men sen vart jag så sugen på att gå på nedre sidan av åsen

där vi bor,

så det blidde lite längre.

Och det känns i fötterna nu...

Inge bra.

Trodde aldrig att JAG skulle få problem

med att jag går för LÅNGT...

 

 

 

 

Hur som helst så resulterar dessa promenader i lite

viktminskning.

Det är ju trevligt, men jeansen börjar hänga i rumpan.

Och jag har ingen lust att köpa några dyra jeans

då jag planerar att gå ner lite till.

Är det någon som har bra tips på snygga, billiga jeans?

 

Och det är tydligen inte bara rumpan som blir mindre.

Det är lite mer än 7 månader sen Alfons föddes

och nu kan jag äntligen ha min kära förlovningsring!

Det är nog nästan ett år sedan jag hade den på mig senast...

 

 

Bortskänkes

Var hos läkaren härom dagen eftersom jag har så ont i mina fötter.
Hälsporren, som förmodligen inte var någon hälsporre är läkt.
Men jag har ont i hela fötterna, mest i vristerna och sen har jag ju ingen känsel i tårna.
Domen:
Nervskada i tårna pga min plattfothet.
Mina platta fötter gör även att fötterna inte får någon dämpning, vilket gör skitont.
Och jag kan räkna med artros i fotlederna inom en snar framtid...
Kul. Tack då!
Och jag som precis kommit igång och börja röra på mig!
Går i snitt 8 km om dagen, och jag vill verkligen fortsätta med det!
Ska satsa på nya bra skor och ilägg, så får vi se...
Jävla skit!

Badrummet

Det var ju så roligt att vi tänkte göra det en gång till...
Man måste ju förnya sig ibland, och badrummet var ju ändå 6 månader gammalt!

Kapplöpning!!

Om du befann dig ute på Enköpings gator imorse finns risken... chansen att du fick bevittna något annorlunda.
Jag kom gående ned för Fjärdhundragatan då jag ser framför mig en kvinna med afrikanskt härkomst, ok, nu antar jag bara att hon hade afrikanskt påbrå då hon hade en sjal på huvudet och en jättefin stoor färgglad klänning på sig och hon var mörk.
Iallafall, hon hade en barnvagn med sig och på sidan om henne gick hennes, uppskattningsvis, 4 åriga dotter.
Dottern gick och pratade både högt och glatt, och jag som precis fått Alfons att somna drog på farten lite
för att komma om fort så han inte skulle bli väckt av lilltjejens livliga hojtande.
Jag har precis kommit förbi, känner att så mycket fortare kan jag inte gå, för det klarar inte mina ben.
Då hör jag hur kvinnan ökar takten även hon...
Jahapp, det var ju bara att ignorera musklerna i benen som skrek åt mig att genast lägga av!
Tyckte verkligen det vore så skönt om Alfons fick sova en stund!
Såg förmodligen ut som en sådan där som tävlar i att gå fort halva vägen ned för Fjärdhundragatan.
Där har jag lyckats komma en bra bit framför kvinnan.
Jag stannar för att trycka på knappen vid övergångsstället och vänder mig om lite diskret för att kolla
vart jag har henne.
Då inser jag att hon kommer s-p-r-i-n-g-a-n-d-e-s bakom mig...
Jag börjar inse att hon förmodligen är sen till något, typ bussen, eftersom vi var på vägen mot bussstation.
Snabbast vägen till bussen är över nämnda övergångsställ.
Så jag skiter i att vänta på att det ska slå om till grönt, och börjar gå upp mot posten istället.
Äntligen kunde mina ben få vila lite.
Men tydligen var det inte bussen kvinnan var sen till, för ett tu tre hör jag hur hon kommer efter mig IGEN!
Detta kan inte vara sant tänkte jag!!
Mina stackars ben!!!
Rusade över mot brandstationen och ner mot Ica.
Någonstans på vägen vek hon av.
Så om det var någon som såg mig med paniken i ögonen, jagandes av en kvinna med barn och barnvagn:
Ni kan vara lugna, jag är hemma nu!

Stackars kvinna, hon måste ha märkt att jag försökte komma undan. Men det var ju inte hennes fel att jag lyckades välja exakt samma väg som hon.
Hoppas iallafall hon kom i tid, vart hon nu skulle!

Nu ska jag halta ut i köket och käka lunch. Mina ben och höfter
är inte gjorde för dessa farter!!

Borde vara lite roligare

Jag borde ha ett jättekul inlägg om lördagens födelsedagsfest.
Jag vet att du väntar Linda!
Det var en skittrevlig fest!
Men det är lite körigt just nu bland badkarsinstallationer, hantverkare, badrumsrivning och
icke sovande men dock skrikande barn här.
Påsar under ögonen, snälla bli modernt!!
Just nu har vi en liten "testa dina föräldrar" period på Basketgatan 1.
Så fort vi lagt Alfons och går ut ur rummet så börjar han gråta helt hysteriskt!
Och går man in igen förväntar man sig att han ska bli lite lugnare, kanske slå sig till ro lite,
kanske ta snuttefilten och somna...
Men nej då, han avfyrar sitt största leende och jag lovar
om han kunde prata skulle han säga:
"Vilken tur du kom tillbaka, nu kan vi ju leka igen!!"
Så just nu ligger vi lite lågt med bloggen.
Just nu går vi som i en dimma.
Just nu väntar vi på att Makeup Store ska lansera
en mirakelkur mot detta trötta ansikte...
Vi hörs!

Toppendag

Någon som hade tänkt ringa idag?

Jag har inte sovit i natt och har världens mensvärk.

Men hör gärna av dig om du vill umgås? Jag är skitrolig idag...

Fullt ös!!!

Idag har Alfons varit i sitt esse.
Han sov typ en halvtimme under morgon promenaden.
Resterande timmen ägnade han åt att åla runt i vagnen,
och utrycka sitt stora missnöje över att behöva ha mössa!
Väl hemma igen vart det gröt och sedan en tänk förmiddagslur.
En t-ä-n-k-t förmiddagslur.
Alfons tänkte sig igenom luren på ca 4 nano sekunder, sen var vi igång igen!
Åkte till Ica.
Där fick jag hjälp av min "personal shopping list holder".
Inköpslistan var mest i munnen och på golvet, men det roade Alfons iallafall...
Hem igen.
Testade att lägga honom igen... Nepp...
Fullt ös!
Läsa böcker, sjunga sånger, kolla hållbarheten på parketten med en skallra, kolla hållbarheten på mammas skalle med samma skallra. Konstaterade att parketttillverkaren hade gjort sitt jobb...
Lunch bestående av spagetti och köttfärssås både för mor och son.
Jag åt dock inte ur burk...
Lekte lite till, och testade ännu en gång att lägga honom.
Och jo då, efter sjutusenfemhundraelva sagor så slockande han i vår säng... i 30 minuter.
Sen vaknade han med ett yl, var superledsen och kunde absolut inte
tänka sig n-å-g-o-t annat än att komma upp och leka lite.
Så på´t igen.
Kollade de nya biblioteksböckerna, testade de första trevande rörelserna för att
kanske snart börja krypa.
Hjälpte mamma med "operation: ny vardagsrumsmatta", har för övrigt kräkts ner hela sin garderob idag.
Testade hållbarheten på parketten igen, fast en bit bort från det förra stället.
Kollade hållfastheten på sin egen skalle med skallran, fast det slutade han illa kvickt med, det var väl inte lika kul att vara testkanin själv...
Sen kom pappa Martin hem!
Då la Alfons i en växel till, för det finns inget roligare när pappa kommer hem!!
Han kastade sig över Martin!! Jag råkade väl skratta till lite, men då gav sonen mig en blick i stil med:
"Är du fortfarande kvar?"
Så jag gick ut och klippte gräset...
Sen hjälpte Alfons oss att laga mat, och var hur glad och pigg som helst hela tiden.
Fattar inte hur han orkade efter att ha vart vaken typ hela dagen!!
Men han slocknade rätt fort när Martin väl la honom... Efter att vi fått klä in hela hans säng i vårt
överkast så han inte kan sticka ut sina små fötter och fastna...
Nu tänkte jag lägga mig i soffan en stund och inte göra någonting!!

Var sak har sin tid...

Det slog mig häromdagen vad glad jag är att den första tiden med bebis är över.
Nu är allting så lätt.
Jag förstår Alfons.
Alfons förstår inte alltid mig, men det kommer nog det med... om si så där 30 år.
De första veckorna som förälder var inge kul alls.
En del kvinnor hävdar att det var sååå mysigt och allt var så där mysigt rosaskimrande och fluffigt och gulligt.
Visst, Alfons var gullig, men så mycket skimmer och fluff var det då tametusan inte på Basketgatan 1.
Vi var ju överlyckliga över att vi fått Alfons såklart, men allt det där andra.
Det där hemligstämplade materialet på MVC.
Det materialet där det står att man ska gå med kateterpåse även hemma,
att man ska blöda så det ser ut som man offrat ett lamm i sängen.
Det var ju heller ingen som talat om för mig att mina bröst
skulle bli som topparna på två morötter och att min son skulle vara en liten gnagare...
Jag kan starkt rekomendera IKEAs handduk FRÄJEN (den lite mindre modellen),
den är perfekt att rulla ihop och sätta i munnen.
Då kan man skrika rakt ut när bebisen ska amma utan att störa bebisen.
Jättepraktiskt och j-ä-t-t-e mysigt!
Har sagt det förut och jag säger det igen:
Att sluta amma var mitt bästa beslut hitills som mamma.
Och sömnbristen i början höll verkligen på att knäcka mig.
Efter en veckas konstant skrikande enbart på nätterna
började jag undra vart jag hade lagt returadress lappen.
Som tur var hittade jag inte lappen.
När vi slutade att väcka Alfons på natten för att han skulle äta,
som genierna på BB hade sagt åt oss att vi skulle göra,
så började han ganska snart sova nästan hela nätter.
Just nu är vi uppe och springer rätt mycket på natten
eftersom han vänder sig på mage i sömnen.
Och eftersom han inte klurat ut hur han ska komma tillbaks till
ryggläge blir det lite panik i lägret några gånger per natt.
Han har även fastnat med foten mellan spjälorna i sängen ett par gånger
och blivit ganska rädd och tjuter rakt ut.
Självklart springer man ju in för att hjälpa honom loss.
Men nu tror han att det räcker med att stoppa ut en tå mellan spjälorna
och gapa lite så ska jag komma kutande...
Och han är ju smart, för vem tror ni kommer springande?

Stackars fötter!

Satan vad ont i fötterna jag har!
Men jag vägrar ge upp våra morgonpromenader!
Jag tror aldrig att mina fötter kommer återhämta sig efter graviditeten...
Jag har tex ingen känsel i mina stortår.
Fast det ska jag kolla upp, kan nog vara nåt i ryggen som spökar.

Annars rullar livet på.
Martin har börjat jobba efter 9 veckors semester.
Jag och Alfons är ute och går som två idioter.
Och vi har upptäckt gungan!
Han tycker det är jättekul!
Så nu kan man ha ett mål när man är ute och går, nämligen lekparken.
Det var ju tänkt att kommunen skulle bygga en lekpark precis mittemot vårt hus.
Men det ska tydligen bli en parkeringsplats för byggarbetarna som bygger ålderdomshemmet på Gröngarn.
Jag orkar inte ens kommentera det idag...
Jag sparar mig till jag ska ringa på måndag och ge kommunen en redig utskällning ala Natalie...

Förra året började jag ju plötsligt älska hösten, vintern och julen.
Trodde det var något med gravidhormonerna, men det håller i sig.
Jag ääälskar dessa höstmornar!
Vi går hemifrån någon gång mellan 6-7 och det är så fint!
Jag håller på att bli gammal tror jag!

Hade egentligen inget särskilt att dela med mig av.

Trevlig helg!

Ja just det, idag får vi vårt badkar!!
Eller får och får, vi kommer med största sannolikhet få lov att öppna plånboken när vi hämtar det.
Men iallafall, det ska bli så mysigt att Alfons kan bada där istället för baljan som han typ vuxit ur!

Shopping, shopping, shopping

Idag har vi satsat på att göra Alfons till en shopaholic.
Fyra stora kassar kläder till trollet blev det.
Han växer ju så galet mycket så det behövdes!
Hittade massa fina bodys och byxor.
Vi var i Västerås centrum och hittade världens bästa butik.
Strands heter den, och de säljer bara barnkläder.
Hur stor butik som helst, och massor med fina kläder!
Kan verkligen rekommendera den.
Ligger mittemot Igor för den som inte varit där.
Hittade även en filt på KappAhl som kommer passa superbra i Alfons röda vagn.
Med stjärnor, helt underbar!!