Nu är det inte lika lätt att få Alfons att sova längre... Han har klurat ut både hur man sätter sig upp i sängen och hur man ställer sig upp i sängen...
Ikväll har jag försökt förklara sambandet mellan dålig balans, hoppandet i sängen och bulan i pannan.
Visst, han lyssnade, men valde sedan att ignorera sin mors kloka ord...
Så efter ännu en bula, lite tårar och en ond blick (han verkar tro att det är jag som fäller honom) så sover han.
Hoppas jag!
Det är väldigt tyst från sovrummet, men ibland sitter han och leker så tyst och försiktigt att man bara tror att han sover...
Han sover fortfarande i vårt rum.
Men det börjar bli dags att han får eget rum.
Han väcker oss och vi väcker honom så det blir bäst för alla.
Alfons låter så mycket i sömnen och oftast är han ju inte vaken men eftersom man är så mån om att få sova så rusar man ju dit likt en tjurrusning i Spanien och stoppar i nappen.
Nej, nu ska jag kolla läget. Får se om han sover eller om han tycker vi ska leka "burken"...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar