AJ!!

Jag tror att det första ordet som vårat barn

kommer lära sig är: AJ!

Det är typ det enda som barnet får

höra för tillfället.

Jag säger AJ när jag ska ur sängen,

AJ när jag ska sätta mig,

AJ när jag ska ställa mig upp,

AJ när jag måste böja mig,

AJ när vänster strumpa ska på

och AJ när höger ska på.

Jag säger även AJ

när jag ska ta på mig skorna och

när jag ska tråckla på mig byxorna.

När jag ska raka benen flåsar jag mest,

men det brukar smyga sig in ett AJ där med.

Och ett "FAN" men det hoppas jag att bebisen inte hörde...



Och sedan vändningen igår så har

bebisen hittat helt nya ställen att

både sparka och slå på.

Och i takt med att magen växer så

börjar huden bli mer och mer spänd.

På vissa ställen har jag ingen känsel längre.

Jag har hört talas om personer som

tappar kontakten med verkligheten.

Men jag har tappat kontakten med min navel,

för den är helt bortdomnad!!

Jag förstår inte att bebisen ska växa ytterligare

innan det är dags,

för det finns verkligen ingen plats kvar i mig!

Ikväll kanske vi går ut och äter,

för att fira en lyckad vändning.

När man är gravid och älskar mat så

kommer man hela tiden på anledningar

att fira med mat.

AJ, nu måste jag lägga mig ner,

innan bebisen sparkar igenom magväggen!!