Onsdagskväll

Tack gode Gud, nu känns tån mycket bättre!

Trycket lättar och jag kan till och med trycka ifrån lite med tån.

I natt kanske jag kan ha foten under täcket!!!

Tilde och Alfons snorar vidare. Natten till idag var Tilde vaken i omgångar, och då snackar vi KLARVAKEN, och Alfons kom tassandes in till oss vid 02. 

Nässugen och koksaltlösningen gick varm på Tilde, och Alfons hade jättesvårt att somna i vår säng.

Han sover ju aldrig hos oss så han tycker mest det är konstigt och ligger och fnissar och tror vi ska leka.

Barnen väckte varandra hela tiden, så vid 3 tog jag Alfons med mig och så lade vi oss i han 70(!!) säng och Martin låg kvar med Tilde.

Så idag är man mör.

Vi är inte vana med jobbiga nätter (tack och lov).

Vi har bestämt att vi inte åker bort på fredag. Vi är hemma och har fredagsmys med barnen istället. Känns inte bra att lämna bort dom när de är sjuka. Och det känns nog inte så kul för farmor och farfar att behöva tvinga på Tilde nässug och nässpray.

Det kommer fler gånger.

Dessutom går jag som om jag har klumpfot...

Just nu sitter jag i garaget och tittar på när Martin snickrar.

Man får ta till vara på de tillfällen som finns att umgås! ;-)

Känns lite som när jag var gravid med Alfons och satt och tittade på när Martin byggde ett helt hus åt oss.

Han kan han, min karl!