Hälsporre från helvetet!

Jaha, känner verkligen att min kropp funderar på att lämna in en avskedsansökan, och lixom städar av skrivbordet så där lite i förväg. I natt när jag var upp på toaletten... Känns som att hela mitt liv utspelar sig på toa, för det är alltid där jag är eller dit jag är på väg när det händer något! Iallafall... När jag skulle resa på mig så gjorde det så sjukt ont under foten när jag satte ner den. Hoppade tillbaka till sängen på ett ben och hoppades att det var ett sendrag. Besvikelsen jag kände i morse när smärtan fortfarande var kvar var lite som när man som barn stoppade i sin sista femma i automaten utanför Ica, blundade och önskade av hela sitt hjärta att den där slimiga handen skulle trilla ut, men istället fick man en sketen nyckelring... Så kände jag! Mamma kände nog inte samma besvikelse för det var hennes köksväggar som slapp alla fettfläckar som den helfestliga handen gjorde! Googlade lite och kom fram till att det med största sannolikhet är hälsporre. Men det är ingen fara för hälsporre läker med vila på en si så där 6-9 månader. Det hade varit väldigt praktiskt om Alfons kunde gå, för en bebis på snart 9 kg är ingenting man bär runt på haltandes! Det stod att hälsporre gärna drabbar äldre och folk med låga fotvalv så tror jag att det beror på att mina fötter är som Kalle Ankas - väldigt platta. Om det är någon som har erfarenhet och/eller råd hör gärna av er!