Jävla dator

Äntligen hittar jag lite tid att sitta framför datorn utan att behöva tänka på Strindberg, adverb och sammanställningar.
Jag tycker att det är väldigt roligt när jag väl sitter med böckerna, men däremellan blir jag väldigt stressad och rädd att jag inte ska hinna med, även fast jag hinner med precis det jag ska.
Det går ju så himla mycket bättre när jag kan sitta på dagtid i lugn och ro när Alfons är på dagis.
Och på dagis går det bara bättre och bättre. Han blir fortfarande ledsen när vi lämnar honom, men det går över väldigt fort och nu har han till och med börjat leka med de andra barnen och skrattar och har roligt. Det känns väldigt bra. Jag var lite rädd att han bara skulle gå runt och vara sorgsen och längta efter oss. I fredags hade han fått kramar av en liten tjej, och det hade tydligen varit uppskattat då han hade gått efter henne och klappat henne på håret... Min lilla plutt...
I övrigt skulle jag förmodligen behöva gå en datakurs. Håller på att bli galen på den nya datorn!!!
Den är ju så förbannat avancerad och typ helt tvärtemot allt det som jag lärt mig om datorer under åren... Skitjobbigt när man bara vill att allt ska funka eftersom det inte riktigt finns tid till att sitta och "leka" med datorn istället för att plugga. Har inte ens ett fungerande stavningsprogram... Så nu ser det ut som att jag får köpa nya Office också. Jättebra!! Verkligen!! För pengarna behövs ju ändå inte till någonting annat...
I fredags var jag på gymmet för första gången på hela sommaren. Det var första gången i mitt liv som jag sprang inomhus på ett löpband utan att alla i lokalen stirrade på mig och undrade när jag skulle dra in i väggen bakom... Konditionen är ju så sjukt mycket bättre nu! Så det vart 2,5 km på bandet och sedan en massa övningar för armar och mage, de slappaste delarna på kroppen. Och det känns till och med idag! Det vore ju skönt om man hann med att ta sig dit oftare, men tiden räcker ju typ aldrig till. Och varför gjorde jag inte allt det här innan Alfons föddes? När jag hade hur mycket tid som helst? Fast då tyckte jag ju att det var skittråkigt. Undrar vad det är som har gjort att jag tycker att det är så roligt nu?
Funderar på att springa midnattsloppet nästa år. Skulle dock behöva hjälp med att lägga upp en plan för hur jag ska utöka så jag orkar springa hela loppet utan att det känns allt för mycket som en nära döden upplevelse...