Slaget om familjeparkeringen

I går var jag och sonen och handlade

på ICA Maxi.

En fredageftermiddag, massa folk,

en kundvagn utan styrförmåga,

regn, blåst och ett jävla humör.

Need I say more?

Till att börja med så var jag tvungen

att lägga en filt över Alfons så

han skulle slippa få massa

regn på sig.

Ska sedan ta mig från min

parkeringsplats på familjeparkeringen

till entrén.

Det är väldigt fiffigt uttänkt att man

kan ta sig från familjeparkeringen,

som ni redan nu förstår att jag

håller helig,

genom en egen liten trottoar under tak.

Hela idén är väldigt bra,

om det inte vore för att någon

kommit på den brilljanta idén att

sälja blommor utanför affären

och placera hela jävla växtligheten

precis där det är tänkt att jag ska

ta mig fram med min sovande son,

under filt som visserligen mest blåser runt på parkeringen

med mig jagandes efter,

och en kundvagn som helt saknar styrservo.

Så jag är tvungen att RUNDA hela blomavdelningen...

Väl inne ska jag ta mig fram till

självscanningsmakapererna,

och det skulle man lika gärnna kunna introducera

som en gren i Gladiatorerna.

Folk överallt, och de flesta verkar tycka

att 1,5 meter in på Maxi är det bästa stället

att umgås med vänner och bekanta.

Och när man försöker styra in en helt

omöjlig vagn bland tjattrande kärringar

så glor alla på en som om man precis

skulle ha dragit av en rejäl svordomsramsa i kyrkan.

Man ska tydligen inte störa när det

skvallras på ICA Maxi kl 15-16 en fredagseftermiddag!!

Mitt humör är jättebra!

Hade någon tilltalat mig så hade huvuden rykt!

Fast jag läste lite juridik på gymnasiet,

(jo, jag läste faktiskt en del saker)

visserligen var det nog affärsjuridik, men

jag antar att det inte är ok att bita av folk huvuden

även om det inte hamnar under affärsjuridik i en domstol...

Tog mig igenom affären, och klarade självscanningen utan kontroll.

Kanske kan självscanningsdatorn checka av

humöret och såg att

 "henne är det inte läga att tjaffsa med!"

Ut till bilen, givetvis den l-å-n-g-a vägen runt allt ogräs.

Och nu ska ni få höra!

Tror ni inte att när jag packar in mina kassar

och min fortfarande sovande son i bilen,

då står det ett pensionärspar och väntar på att

jag ska bli klar och åka iväg!!

Jag stod på

f-a-m-i-l-j-e-p-a-r-k-e-r-i-n-g-e-n,

visserligen kanske de här paret hade en familj,

men om de behöver extra utrymme runt bilen pga det...

Skaffa handikapptillstånd!

Jag har ända sedan den dagen jag fick körkort

ALDRIG parkerat på familjeparkeringen utan barn!!

Undantaget när jag var gravid,

men det var en ekonomisk grej

då det blivit svindyrt för att dörruppslag

när den här blåvalen skulle ta sig in i bilen...

Annars har familjeparkeringen varit helig!!

Jag parkerar BARA där när jag har Alfons med mig.

Och där stod nu ett äldre par,

och nu snackar vi inte ett gammalt skröpligt par,

utan ett sådan där tjusigt par som helt enkelt

inte hade lust att gå längre i regnet!

Jag spände onda ögat i dem... l-ä-n-g-e...

Och jodå, sakta sakta backade de ut och smög sedan

iväg för att hitta en mer passande parkering.

1-0 till mig!

Länge leve familjeparkeringen!